Jour och beredskap: vad gäller?
Jour och beredskap innebär båda att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande. Skillnaden är var man befinner sig, och det avgör hur tiden räknas.
Skillnaden
| Jour | Beredskap | |
|---|---|---|
| Var | På arbetsplatsen | Utanför arbetsplatsen, nåbar |
| Tak i ATL | 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad (6 §) | Inget tak i lagen. Många avtal har tak |
| Räknas som vila? | Nej | Dygnsvila: i regel ja, så länge man inte blir inkallad. Veckovila: nej, enligt ATL 14 § |
| Arbetstid enligt EU-rätten? | Ja | Kan vara det om inskränkningarna är stora |
EU-domstolens praxis
EU-domstolen har slagit fast att jour på arbetsplatsen är arbetstid enligt arbetstidsdirektivet, även tid då man inte arbetar aktivt. Beredskap i hemmet kan också vara arbetstid om kraven är så stora att de påtagligt begränsar möjligheten att disponera sin tid, till exempel en mycket kort inställelsetid.
Inkallelse
Blir man inkallad under beredskap är tiden arbetstid. Inkallelsen bryter dygnsvilan och veckovilan, och tiden räknas ofta som övertid. I eTid skriver man inkallelsen som ett eget pass, till exempel 02:10-04:40 inkallad, inom beredskapen.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan jour och beredskap?
Vid jour är man på arbetsplatsen och väntar på arbete. Vid beredskap är man utanför arbetsplatsen men ska kunna rycka in.
Hur mycket jour är tillåtet?
Enligt 6 § arbetstidslagen högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Kollektivavtal kan ha andra regler.
Räknas jour som arbetstid?
Enligt EU-rätten är jour på arbetsplatsen arbetstid. Den får inte läggas på dygnsvila eller veckovila.